Italien, dag 1

Här har vi precis kommit ut från tågstationen i Bergamo. Efter tåg, flyg, buss och sen tåg kändes det skönt att äntligen vara framme.
Sen gick vi längst med den stora gatan upp till lägenheten vi skulle bo i.
En kyrka.
Man ser lite den gamla staden uppe på höjden.
Gågatan som låg ett ynka kvarter från lägenheten.
Smala gator, pastelliga hus och fina fönster.
Ett litet torg och man skymtar något som ser lite ut som julbelysning.
Pastelliga hus och arkader.
Varför har vi inte fönsterluckor på cirka alla hus i Sverige? Mysfaktorn blir direkt skyhög!
Jordgubs- och limesorbet, så himla gott. När man äter sånt gör det inte så mycket att mjölk är taskigt mot magen.
Oliver, nachos och nötter.
Håkan ser ut som en nöjd semesternjutare.
Första ölen på resan.
Inte nog med fönsterluckorna, detta huset hade dessutom perfekta franska balkonger. Så små detaljer som gör så mycket.
En kyrka som verkade pyntad till någon tillställning.
Smala gator och lite mer julbelysning.
Ett pyttelitet torg som gjorde det helt omöjligt att få in hela tornet i bild. Det stod dessutom en gubbe på toppen.
Niusia på ett torg. Hon ser lite ut som en gammal filmstjärna med solglasögonen och något som hade kunnat vara en ciggaretthållare i Audrey Hepburn-stil men istället är en el-cigg.
Gamla stan på höjden.
Arkader igen.
Och marknaden! Vi köpte 4 salami tror jag, så himla gott!
Tippar på att det var ett viktigt hus.
Smala gator med för stora kyrkor för att något ska få plats med en brännvidd på 18mm.
En liten plats med kullerstensgator och pastell.
Fontän och sånt fint.
En rak, biltät gata och (såklart) den gamla staden i bakgrunden.
Ett lite större torg med en pampig byggnad.
När vi gått gata upp och gata ned ett par gånger, bekantat oss med Bergamo så gick vi och satte oss för att äta.
Himla röda lampor bakom oss som gör bilderna omöjliga att få rätt i färgerna.
Bruschetta! Mozarella! Italiensk mat!
Farmor ville bara ha mozarella och tomat, sen glömde jag att fotografera huvudrätten. Vilket var synd för den såg fin ut även om Niusia inte var helt nöjd med hur salt det var.
 
När detta inlägget syns så är jag inte 19 år längre utan 20. Det känns konstigt, och vad som känns ännu konstigare är att det känns som jag inte hunnit göra något alls sedan studenten som nästan är ett och ett halvt år sedan. Ändå har jag hunnit läsa 45 högskolepoäng, resa med tåg genom östra Europa, flytta till en annan stad, söka jobb (dessvärre fortfarande utan napp), åka till Italien och i publicerande stund åka till Tokyo. Det är inte så lite egentligen men det känns som tiden gått för fort och jag hunnit göra för lite.

Kommentarer
Postat av: Niusia

Arkaderna imponerar!
Niusia hon skrattar åt dina kommentarer
/ Håkan

2014-09-28 @ 17:30:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0