Puerto Varas dag 3
Dag tre började vi med att gå en promenad upp på en kulle.
Vi kikade lite på utsikten.
Tjusigt!
Sedan promenixade vi runt den lilla staden.
Fick fina bilder på den perfekta vulkanen.
Vi gick på ett knäppt och otroligt rörigt museum (i bild).
Och avslutade dagen på en uteservering innan vi tog en himla lång bussresa tillbaka till Valparaíso.
Puerto Varas dag 2
Andra dagen i Puerto Varas tog vi en buss till Petrohué.
Det var ganska mulet, och molnen var så låga.
Vi promenerade lite längst sjökanten.
Teresia var imponerad av att vattnet var så grönt.
Vi hoppades på att få en glimt av vulkantopparna i närheten.
Ett par som stod på en till synes instabil brygga.
Kolla så grönt.
Sedan tänkte vi att det är säkert lika bra att ta en sväng om på sjön med båt.
Vår guide var riktigt tuff.
Plötsligt började molnen skingras.
Teresia njöt.
Efter turen bestämde vi oss för att promenera längst med vattnet till vattenfallen.
Det är något fräsigt med moln.
Sjön blev till en flod och det var vi tvugna att dokumentera.
Observera bergen i bakgrunden.
Och så gick vi upp till vägen igen.
Det var en bit att gå.
Så vi gjorde en avstickare till floden igen.
Här var den mycket lugnare.
Vi såg en ödla i bärbusken.
Observera bergen i bakgrunden.
Sedan slutade floden vara stilla.
Det skulle också dokumenteras.
Det här var fräckt men svårt att få på bild.
Vi gick en bit till längst med vägen.
Där är lite av det fräcka på avstånd.
Och sedan kom vi äntligen fram till Saltos de Petrohué.
Det var vattenfall i det gröna vattnet och tjockt med turister.
Fint i alla fall.
Sedan gick vi någon slinga genom skogen, vi hade ju ändå betalat för inträde.
"Fotar du mig så ska jag fota dig."
Det rann en lite bäck genom skogen.
Hundra procent mysiga stigar.
Och mysiga bäckar.
Sedan fick det räcka, vi började gå mot vulkanen Osorno.
Efter en paus vid sjön fick vi lift upp.
Dessvärre syntes toppen lite dåligt.
Men herregud vilken utsikt.
Hade nästan glömt att vi såg detta i mars, det känns så avlägset nu.
Känns inte som att det behövs vidare förklaring.
Tappar andan.
Sedan fick vi lift en bit ned.
Vi hann ta ett par bilder på toppen när molnen skingrat sig lite.
Sedan fick vi lift den sista biten tillbaka till Puerto Varas.
Puerto Varas dag 1
Dagen började med att vi tog buss, sedan båt och sedan buss igen. Här står Teresia och tantnjuter av solen på båten.
Vi kom en liten bit norrut, till Puerto Varas.
Vi checkade in på det dyraste hostelet vi bodde i på hela resan och gick sedan ut. Ute hittade vi var alla par hängde.
Promenerade längst med vattnet mot staden.
Så tjusigt, men tänk om molnen ändå ville skingra sig.
Det ville de inte.
Så vi gick och kollade på en fin träkyrka.
Det var bröllop där så vi gick inte in.
Och titta! Molnen skingrade sig lite och vi fick se toppen av Osorno, den perfekta vulkanen.
Det var allt för den dagen. Dagen efter var det dags för strapats!
Ancud dag 3
Dag två i Ancud regnade det, sedan blev vädret okej så jag gick ut för att springa och blev dyblöt av en ny skur.
Dag tre var det äntligen dags för oss att se pingviner.
Vädret var sådär.
Men tusan vad vi skulle se pingviner.
Titta!
Vet att det är dåliga bilder.
Men det var två olika sortes pingviner.
Här är nog sort nummer två.
Sedan var det bara att vända tillbaka till staden.
Det var ju trist väder.
Sedan var vädret fint igen, så vi gick ut och promenerade. Hittade öns enda tatuerare.
Och en ny kyrka.
Jag har aldrig varit med om så ombytligt väder som här, värre än Göteborg.
Dagen efter åkte vi norrut igen. Mer om det en annan dag.
Ancud dag 1
Dagen efter vi varit i Niebla satt vi på buss, på färja och sedan på buss igen för att komma fram i Ancud.
Ancud är en liten stad på ön Chiloé, det här var nog så långt söderut som vi kom.
Så första dagen i Ancud bestämde vi oss för att se oss om. Hej Teresia!
Så vi gick längst med vattnet.
Till den lille hamnen.
Vi hade rätt bra väder men det var inte så varmt, egentligen hade vi inte några planer på att åka såhär långt söderut.
Men eftersom Teresia tappat bort sitt pass och vi ändå hade tre veckors väntan på det nya bestämde vi oss för att åka dit.
Tror nästan man kan säga att vi var i Patagonien, vilket är så fräckt. Hade velat åka dit på riktigt någon gång.
Så vi kom fram till hamnen.
Mycket gulliga träbåtar (ekor?).
Vi gick längst ut för att kolla på de "stora" båtarna.
De var rätt fina.
När vi tröttnat på båtar började vi gå uppåt i staden. Här är en typisk gata där, tom det vill säga.
För vi skulle se fortet eller vad det nu än var. På vägen hittade vi en hund (se bild) som hängde med oss ett tag.
Det var helt okej utsikt från borgen.
Inte så dåligt.
Lite gamla kanoner.
Hej kompis!
Sedan tänkte vi att vi skulle ned till stranden.
Sagt och gjort.
Hunden poserar snällt.
Blå himmel.
Plötsligt väldigt grå himmel.
Både grå och blå. Jobbigt för den färgblinde.
Vi började ana regn, så det var dags att röra på sig.
Har ni sett en mörkare himmel?
Så vi klättrade upp från stranden.
Tittade på gulliga hus som måste ha riktigt trist utsikt.
Och där slog regnet till. OBS! Regndroppar på linsen.
Vi bestämde oss för att gå och handla mat för det var ändå på vägen till hostelet. Och så sprang vi på en av de berömda träkyrkorna! Det var allt för den dagen för sedan regnade det och vi var blöta.
Dagsutflykt till Niebla
Eftersom det inte fanns så mycket att se i Valdivia bestämde vi oss för att ta oss till Niebla.
Planen var att vi skulle promenera, men vi insåg ganska fort att det var på tok för långt.
Vi hittade en busshållplats och tog en skumpig resa till Niebla.
Framme! Det fanns ett fort där också men det var stängt så vi struntade i det.
Hur fint???
Det var lagom kuperat där, lagom mycket strapats.
Vi gick ned till båtarna för att kolla vad som fanns där.
Mest arbetande gubbar.
Och en hund!
Det gick att ta vykortsvänliga bilder.
Teresia plockade fram sin instax-kamera.
Så himla trött och fridfull ort.
Vad gör han? Njuter av livet!
Ja, ni fattar. Solsken, gulliga båtar, hundar och gubbar.
Det jobbades riktigt hårt.
Sedan stötte vi på en tyska och en argentinare, och bestämde oss för att följa med dem.
De ville leta efter krabbor.
Jag fotade istället.
Fynd!
1960 slog den kraftigaste jordbävningen som någonsin uppmätts till här. Kanske inte så konstigt att det är en trött liten ort då.
Sedan gick vi till en annan strand.
Himla fin!
Dessvärre var det lite kallt i vattnet.
Så vi hängde med hundar istället för att bada.
Efter det bestämde vi oss för att gå längst med vattnet till nästa ort.
Det blev lite klättrande.
Lite strapatser.
Fast himla värt det.
Mer klippor. Vi hade en hund som visade vägen.
Och så kom vi fram.
Det var om möjligt ännu tröttare här.
Vi käkade där innan vi började röra oss tillbaka.
Utsikterna???
Perfektion.
Vi hittade en busskur med Hilma af Klints svan på.
Plötsligt var det solnedgång och vi liftade tillbaka till Valdivia.
Valdivia dag 1
Tidigt på morgonen, efter en ruskigt kall natt på buss, kom vi fram i Valdivia.
Vi lämnade väskorna, gjorde våra deklarationer, och gick ut på stan.
Stan som mest bestod av en gata och en marknad.
Där sålde de en massa frukt och nyfiskat.
Vi hälsade på sjölejonen!
Och köpte något jag minns som "murta".
Hejhej kompisarna!
Vi promenixade lite.
I den här grejen var det något form av pendel som åkte runt.
Vi fick pausa för vi hade sovit lite dåligt på bussen.
Mysig liten stad.
Matpaus.
Sedan gick vi nog tillbaka till hostelet, lagade mat och kollade på någon film. Jag hade mensvärk från yttre rymden och ville inte röra mig.
Santiago dag 5
Dag fem var sista dagen i Santiago innan vi skulle ta bussen söderut.
Vi började med en fika på Emporio La Rosa, världens bästa glasställe där de hade tokiga smaker som ros, thai-ananas och lime-basilika-och-mynta.
Sedan promenerade vi bortåt, till ett ställe som vi blivit tipsade om som den nya trendiga delen av staden.
Så vi gick.
Och gick.
Det var fruktansvärt långt.
Vi gick över en bro över en motorväg.
Teresia var glad ändå.
Och så var vi där.
Men helt ärligt...
Så hittade vi inte alls mycket. Det var mysigt och tomt, men fanns knappt något öppet att äta på.
Så vi gick tillbaka och undrade om vi verkligen hade kommit rätt.
Santiago dag 4
Dag fyra började vi med att promenera till en stadsdel som såg väldtigt Europeisk ut.
Titta!
Med kullersten och allt.
Där låg Pinochet-museet men det var stängt.
Så vi bestämde oss för att fika.
Passionsfruktscheesecake.
Och med limesmak.
Vi bestämde oss för att se något annat museum istället. På vägen kikade vi in genom stängsel och såg slott.
Pampigt värre.
Vi gick på någon form av museum med historia från stora delar av Sydamerika.
Sedan gick vi över bron till de "bohemiska" kvarteren.
Det fanns en del konst där.
Men tyckte kvarteren var snarare stökiga och fulla av turister än bohemiska.
Sedan satte vi oss ned för att äta, men vad vi åt är ett mysterium.
Santiago dag 3
Dag tre var det dags att bege sig till svenska ambassaden. Jag föreställde mig något pampigt hus som exempelvis franska var i Buenos Aires, men det var bara en fjuttig våning i den ovan.
Efter ambasaden gick vi mot den stora shopping gallerian.
Vi behövde köpa strumpor och annat trams som försvunnit i de olika tvättarna på vägen.
Och så ville vi åka upp i Sydamerikas högsta byggnad (ovan).
Man såg rätt bra därifrån.
Det är verkligen berg runtom hela Santiago, vem tusan kommer på att lägga en stad där?
Det var inget tak på utsiktsvåningen.
Rätt tufft tycker jag.
Hej Teresia!
Vill minnas att Santiago ibland kallas för Sunhattan, på grund av alla sina skyskrapor och så.
Det var allt för den dagen, en blir trött av att gå på ambassad.
Santiago dag 2
Dag två började med en promenad genom staden, har ett vagt minne av att vi diskuterade läkaryrket här.
Vi hade perfekt väder!
På grund av att kaffet på hostelet inte var något att hänga i granen fick vi inta vårt koffein på ett fik.
Sedan strosade vi på gågatan lite.
Vi försökte leta upp alla gamla vackra byggnader som vi missat.
Och beundrade krocken mellan nytt och gammalt.
Äntligen! Väggkonst!
En annan typ av väggkonst.
Efter det styrde vi stegen mot ett konstmuseum, och hittade maffig murgröna på vägen.
Här är ingången till museet, dessvärre var det stängt på grund av ombyggnad.
Vi gick hit istället, någon form av kulturcentrum.
Det var en ganska fräck byggnad.
Visst?
Den här gillade jag.
Där fanns inte heller mycket att göra, så vi satte oss ned och pausade.
Innan vi styrde stegen mot en park.
Jag fick våldsamt mycket grus i ögonen, men fick i alla fall se ett träd som hamnat lite fel.
Och så hittade vi äntligen lite konst vi kunde titta på!
Egentligen var byggnaden det finaste, tror jag. Men sedan gillar inte jag att fotografera tavlor.
Sedan var det dags för middag, på vår favoritgata.
Den där fina parken med kulle och utkiksplats? Japp, dit ville vi upp.
Tiden närmade sig solnedgång och vi tänkte att den borde vara extra fin just den dagen eftersom värdet var så fint.
Parken var också himlans fin.
Teresias rygg, har sett mycket utav den.
Titta, hur tappar en inte andan när en ser skyskapor och berg i bakgrunden.
Och ljuset är så drömmigt?
Beundrar imponerat.
Vi klättade uppåt, mot toppen.
Glas säger jag! Så fina reflektioner!
Och så nådde vi toppen, så himla nöjda.
Sedan promenerade vi ned igen.
För att dricka belinis.
Santiago dag 1
Efter att ha åkt tunnelbana för första gången sedan Buenos Aires hittade vi vårt nya hostel, och sedan begav vi oss ut.
Fräsiga krukor.
Vi gick inåt, mot de gamla områdena, men här och var stack det ändå en skyskrapa upp.
Titta så fint ljuset faller. Tror detta är något form av arkiv.
Roliga höghus som glimtar.
Och här med.
Posten, någon gigantisk kyrka och mer (plus skyskrapa).
Kyrkan. Detta var det stora torget där alla de viktiga, gamla byggnaderna låg.
Och skyskrapor såklart.
Titta hur kyrkan reflekteras i byggnaden.
Det var tjusigt innuti kyrkan.
Sedan var det dags för paus.
Vi drack tydligen juice, sedan måste jag glömt att fota maten.
Gamla byggnader som kikar fram bakom lövtäcken.
Glas är trendigt ju.
Himla stilig gångbro i himla stiligt ljus.
Sedan var vi tillbaka bland viktiga byggnader.
Det tyckte Teresia var kul.
Det här är nog något med presidenten, fast jag tror det var ett konstmuseum under fontänen.
Tror blandning av gammalt och nytt är den perfekta kombinationen.
Smala gränder.
Och höga glashus.
Om vi inte räknar väggkonst.
Smyfotade ett par som prata om något. Gulliga.
Den här parken var himla stilig, med kulle och utsikt och allt. Men den tog vi en annan dag.
Kikade bara in lite.
Pastellhus i mitt hjärta!
Hellre en pastellkyrka än en vanlig.
Sedan hittade vi den gatan som blev vår favorit, för maten de serverade där var helt sanslös. Kommer eventuellt bild på det senare, om jag kom ihåg att fota.
Sedan satte vi oss och drack drinkar, men ljuset var bedrövligt. Fast Teresia var glad ändå!
Valparaíso dag 4
Dag fyra var det himla bra väder, och det var vår sista dag i Valparaíso, så vi tog det lite lugnt.
Och åt gott såklart.
Promenerade och kollade på fina hus.
På utsikter.
Och såklart, på väggkonst.
Gubben blåste ut en ödlegrej.
Gullig kyrka.
Kullerstensgator.
Pastellhus.
Det här gillade jag, gula badkar som krukor.
Och smala gränder i fina färger.
Här hade någon målat små hus på kullerstenen.
Havet!
Trötta hundar i värmen.
En rosa trappa, perfekt.
Och mer knäpp graffiti.
Valparaíso dag 3
Dag tre började vi med att gå på utomhusmuseet, med en massa kända konstnärers verk på väggarna.
Synd bara att jag inte minns vilka de var.
Den gillade jag!
Obligatorisk utsiktsbild.
Där uppe sitter en kvinna med ansiktet i handen, kan relatera.
Mad men-inspirerat?
Lungor? Lyckokaka? Obs, kolla hur brant backen är!
Den här var också lite imponerande.
Sedan traskade vi nedåt.
Och uppåt igen, svårt att bestämma sig.
Någon form av båt, tror jag?
Sedan ville vi äta på en vegansk restaurang som vi blivit tipsade om, men den var stängd. Så vi kollade på konst/skräp istället.
Och hunden! Så fluffig.
Hej katten!
Innan jag tog den här bilden hade vi köpt prints med typiska Valpo-motiv.
Märks att vi hittade en favoritgata tror jag.
Sånt här är ju kul, små ananasar som gör det där fula räcket finare.
Det är kanske här en borde bo.
Och så utsikt, igen. Börjar bli tjatigt.
Sedan hittade vi ett matställe, jag åt risotto med broccoli.
Teresia åt gnocchi.
Sedan promenerade vi mer och vi såg mer gulliga hus.
Mer utsikt.
Mer pastelliga hus.
Gud vad jag tjatar.
Smyfotade ett gulligt par, för sådan är jag.
Den var lite tuff, borde måla alla garageportar så.
Vi hittade en kyrka.
Den här tanten var ändå en favorit.
Som går runt hela byggnaden.
Gult hus med pastellgröna och lila luckor, perfektion va?
Snälla, kolla på lutningen.
Mucho gusto!
Där borta ser man kyrkogården.
Sedan var vi takterasssugna.
Och drinksugna.
Vi hade bra utsikt och så var den dagen slut.
Valparaíso dag 2
Dag två började med en tur bort till turistpolisen för att anmäla att Teresias pass var borta.
På vägen dit fanns det en massa fina byggnader.
Hur kan det ens vara så brant och tätt bebyggt?
Pastellhus är nog min nya favoritgrej.
Och väggkonst.
Men mest pastell.
Japp, pastell, har inget mer att tillägga.
Fast pastellhus med matchande grind är typ 1000 poäng.
Efter polisen gick vi uppåt och turistade.
Kollade på hus och väggkonst.
Branta trappor.
Och hundar.
Gick in på små gallerier och kikade på vad de erbjöd. På ett ställe hade de paraplyer i taket.
Hur fint? Vet att Göteborg fått en tillökning på sådant, men jag vill ha mer!
Och mer havsutsikt.
Och branta, serpentiniga gator.
Och lysande gula hus, typ Pippi Långstrumps.
Så backigt, att de orkar bo där?
Fast hade jag haft ett pastelligt hus uppe på ett berg med havsutsikt hade jag inte klagat.
Vi hittade blommor.
Och mer hundar.
Klättrade uppåt.
Givetvis för att få ser bättre utsikt.
Havet!
Vi hade faktiskt ett mål med att klättra uppåt, mer än usikten.
Åter igen, hur fint?
Mer mål än att ser pastelliga hus.
Vi skulle nämligen besöka Pablo Nerudas hem, titta!
Han hade ju den bästa utsikten.
Och sedan gick vi nedåt, och såg mer konst. Är alla sådär kreativa eller är det bara en liten grupp?
Spanade in kyrkan som låg granne med hostelet och sedan var den dagen slut.
Valparaíso dag 1 (del två)
Och så var det del två. Här är vi på väg ned från kullen.
Massa fina, färgglada hus.
Utsikt över den kuperade staden.
Överallt som en regnbåge.
Varför har vi inte detta i Sverige?
De gräver tydligen inte ned elen, så elledningarna är överallt.
Sedan kom vi till gamla kvarter igen.
Flott.
Sedan klättrade vi upp för trappor, igen. Hej hunden!
Och katten!
Graffiti.
I likhet med Lissabon finns det utsiktspunkter överallt.
Och bergbanor.
Kolla det gulliga huset!
Små grisar i wrestlingmasker.
Trassligt värre med ledningarna.
Vi hittade ännu en trappa vi gick upp för.
Konst, exakt överallt.
Titta!
Sedan kom vi till världens mysigaste gata.
Titta, vimplar i luften!
Vi bestämde oss för att dricka lite juice med utsikt.
Juicen.
Mysigt fik.
Sedan var vi för trötta för allt, så vi vandrade hemåt.
Fina fönsterluckor.
Och så var det utsikt igen.
Andra som njöt av utsikten.
Vårt hostel var suveränt i Valparaíso, himla mysig innergård.
Och de hade en katt som inte ville vara med på bild.
Valparaíso dag 1 (del ett)
Från Mendoza tog vi en nattbuss över den chilenska gränsen, vilket var ett stort misstag då vi stod tre timmar på gränsen i väntan på att alla väskor skulle kollas igenom.
De släppte dessutom av oss i Viña del Mar, så vi fick vänta i timmar på bussterminalen innan vi kunde ta oss till Valparaíso.
Hur som haver, vi klättrade upp för tusen trappor och hittade vårt hostel på den här gatan.
Efter att ha sovit ett par timmar och duschat var klockan kring lunch, så då tyckte vi det var dags att gå ut.
Om inte det hade luktat så mycket urin på så många ställen hade jag nog njutit mer av utsikterna.
Här är en liten del av trappan som vi gick upp och ned i för att ta oss till hostelet.
Väl nere för trappan.
Som i resten av Sydamerika är det rätt tätt med gamla bubblor.
Pastelliga hus.
Matmarknad!
Det jag nästan gillade mest med staden är att det både finns fina, gamla hus.
Som här.
Men också en massa färg och väggkonst.
Vi hittade ett gulligt lunchställe.
De hade världens bästa erbjudande, juice plus tre-rätters för en ganska liten slant.
Till förrätt tog jag sallad.
Och Teresia tog soppan.
Sedan tog hon någon firre med risotto.
Och jag tog rosa pasta med svamp.
Och så var det efterrätt.
Efter det gick vi ut mot hamnen.
Den här byggnaden gillade jag.
Både gammal och modern.
Hamnen! Gemensamt för cirka hela Chiles kust var tsunami-skyltarna.
Det var en gigantisk hamn.
Sedan bestämde vi oss för att gå upp på den kullen.
Kolla hamnen!
Teresia var nöjd med utsikten.
Jag hittade en liten ödla!
Sedan promenerade vi runt lite på kullen.
Det var väldigt mycket fina hus på den.
Det vita var något militärt.
Det fanns så många sådana, smala gånger. Himla roligt egentligen.
Sedan kom vi fram till att gå ned igen från kullen.
Där är den gulliga bergbanan vi tog på vägen upp! Eftersom Valparaíso är så himla fint tog jag galet många bilder den dagen, resten av bilderna kommer i en del 2.
Mendoza dag 4
Sista dagen i Mendoza bestämde vi oss för att ta en promenad i den stora parken.
Vi hade pratat med en kille på vårt hostel som brukade springa där varje morgon.
Hej Teresia!
Vi fattade helt varför han sprang där.
Och varför gubben vilade benen här.
Så fint! Dock var rosträdgården en besvikelse.
Det var en liten sjö mitt i parken.
Kanske inte så badvänligt vatten.
Vad som däremot vägde upp för de trista rosorna..
Anderna! Som syns långt bortom parken.
Vi hittade ett stängt museum, attans.
Fina träd.
Väldigt mysig promenad. Dessvärre fick jag mest se Teresias rygg.
Sedan blev vi hungriga så vi lämnade parken.
Och gick nedför "ungdomsgatan".
Vi beställde öl och letade efter wifi.
Sedan kom det en qinoaburgare till mig om jag inte minns fel. Mums!
Dagsutflykt till Uspallata
Dag tre i Mendoza var vi (i alla fall jag) trötta på Malbec och allt vad det heter.
Så vi tog en omnibus till Uspallata.
Det är liten by, mitt bland anderna.
Det bor inte mer än 3500 invånare där, Teresia var sådär imponerad i början.
Det var jag som tvingade ut oss dit, med motiveringen "Seven years in tibet spelades in här!".
Vi hyrde moutainbikes.
Fick sällskap av hundar.
Och så gav vi oss ut (med många fotostopp).
Teresia blev rätt imponerad trots allt.
Det ser inte så brant ut, men jag lovar, det var det!
Efter ett tag tog vattnet slut så vi vände tillbaka.
Men först klättrade vi upp på ett litet berg.
Wie!
Mellanmålsdags.
Himla häftigt var det, rekomenderas varmt till exakt alla! Tråkigt att vi inte hade mer vatten med oss, det var över trettio grader och alldeles för varmt.
Mendoza dag 2
Dag två blev vi hämtade för att åka på vintour!
De brukade odla oliver på samma odlingar för att krypen inte skulle attackera vindruvorna.
Vindruvor!
Teresia var väldigt nöjd!
Och tog polarioder.
Jag som inte är förtjust i vin var i alla fall nöjd med landskapet.
Anderna!
Sedan åkte vi till en annan gård med gigantisk farbrik.
Enorma tunnor! Sedan orkade jag inte ta mer bilder, gjorde några filmer på hur det går till när de gör vin, men sedan fick det räcka tyckte jag.
